This is my cry...

Fjärilar i magen, spritt i bena och trötta ögon...
De ha min dag bestått av och kom nog göra de imorrn också. Ja och Moa ska spendera ca 10 timmar på bussen ner till Stockholm imorrn natt... Yey... eller inte... På fredag händer de grejer och på lördag är den ÄNTLIGEN Bounce!
Imorrn ha vi också projektarbetesredovisning för tvåorna... Men jippi, taskig tajming...

Ja ha haft en bajs dag idag! Inte bra alls! Ingen ork, inget tålamod, inte mycket glädje... ja vet int varför men dagen ha verkligen varit inte bra. Hoppas på en bättre dag imorrn och att ja kan sova på bussen :) Tur att de finns vissa männsikor som alltid få en att le :)

Dagens låt som ha gått på repeat:
You gave it all for me, my soul desire, my everything
And all I am is devoted to You

How could I fail to see; You are the love that rescued me
And all I am is devoted to You

And oh, how could I not be moved, Lord, here with You
So have Your way in me, cause Lord, there is just one thing that I will seek

This is my cry, my one desire
Is to be where You are, Lord, now and forever
Its more than a song, my one desire
Is to be with You, is to be with You, Jesus
- One Desire (Hillsong)

Ja kom undvika datorer, förhoppningsvis int sitta alls vid dator i helgen så vill du mig nå få du höra av dig på mobilen :)

Ha en tokfantastisk, underbar, super gó helg!:) // Fanny

Springa, springa, springa...

De är mycket nu!
Nu är de sjuk mycket som händer hela tiden! Ja håll på få dåndimpen på alltihop för tillfället.
På torsdag åker jag och Moa till Stockholm för att på fredag... då är ja upptagen där nere och på lördag ska vi se på Bounce. Sjukt taggad på Bounce!:D Vi åk hem på måndag morgon, kom hem på måndag kväll. På tisdag ska vi ha nationella SveB tal och på kvällen är de genrep för [b]onfire. På torsdag drar [b]onfire igång, se illa kul de ska bli!:D
Imorrn ska vi träffas med dansen igen, de är en del kvar för att de ska bli så bra som de kan vara och ja börja faktiskt känna mig lite stressad över de nu...
Som ett resultat av alla dessa saker sover ja inte så bra. I måndags försov ja mig och ja hade lätt kunna sova några timmar till. Som tur va ta de 2 minuter att gå till skolan ungefär. Ja tro int ja ha sove riktigt bra på typ 5 veckor, inte bra! Man behöv ordentlig sömn... Men de är bara att hålla ut nu, de är int mycket kvar. Ja ha alldeles för mycket att tänka på för va som är bra för mitt eget bästa... Ni kan säga "Lugnt och metodiskt" hur mycket ni vill, kom int å funka! Ja ha bara alldeles för mycket nu... alldeles för mycket....
De som ger en lugn stund i all denna stress är i alla fall att sätta sig vid pianot, slå upp en sång och bara köra. Sjunga och spela och ära Gud, så fantastiskt! Just nu är även dansen ett litet stressmoment men de kom bli bättre efter valborg :) De är så skönt att ha nånting som int innefatta stress, nå där man bara få ta de lugnt och slappna av. Man behöv de...

"lugnt och metodiskt..." // Fanny

Dom små sakerna...

"De är dom små sakerna som räknas!"
Oj, så sant de är! De är verkligen dom små sakerna som räknas. De kan va ett sms, ett leende, ett "hej", till och med en blick, men dom små sakerna räknas. Dom små sakerna man gör kan ha så stor betydelse, en liten handling kan verkligen rädda liv. Man kan bli så glad av så små saker. De krävs verkligen inte mycket egentligen för att göra någon annan glad :) Så varför gör vi int de där lilla oftare? Ja ha ingen som helst aning... De enda ja vet är att när man väl gör dom där små sakerna bli folk så glada och då bli man ju själv glad också :) Win-win situation liksom :P
I lördags på Go! så kom Cecilia och Amelia upp till mig och sa: "Fanny, vår favorittjej!" Ja tänkte då direkt; "ånej, va är de nu då...?" Men dom ville låna bilen, vi körde mammas och pappas bil så ja hade som ansvaret, till att köra en tjej till Vännäs för att hon skull med tåget. Eftersom ja visste att Jonathan skull köra och ja tyckte att tjejen skull få stanna på Go! så länge som möjligt (annars hade hon måsta åka dit flera timmar i förväg för att bussarna int gick) så sa ja att de gick väl bra. Senare på kvällen kom dom och gav mig en låda Toffefi (hur stavas de?). Så söta dom va, de va en sån där liten sak som gjorde mig jätteglad :) Själv kände ja int att ja hade gjort så mycket eftersom ja int hade kört dom utan bara lånat ut mina föräldrars bil men dom uppskatta de :) Dom va så söt som kom och gav mig den där och de va verkligen egentligen ingen stor sak men den gjorde mig väldigt glad :)
Hela förra veckan va fylld av såna små saker, sms, skratt etc. Ja tänkte int på de då men ja kom å tänka på de nu och ja måst säga att för att ha vart en så jobbig vecka med massa skolarbete och massa annat att tänka på så va de ändå en bra vecka. Mycket pågrund av "dom små sakerna!"

"Vi åk ju åt fel håll!!"

Go! i Umeå, 16-17 april :)

Ja, de började för flera månader sen när vi i Ny Generation-gruppen här hemma bestämde att vi skull åka på Go! i Ume. (Go! är alltså en konferens som Ny Generation anordnar för att peppa grupper.) Det slutade med att vi var fem stycken som åkte och då var en av oss inte ens från Vilhelmina. Men de va kul i alla fall :)
Vi hade bestämt oss för att åka från Villis 16.30 på fredag för att hinna i tid och för att då skull Simons buss komma från Storuman. De va bara ett litet problem, bussen la av mindre än halvvägs till Villis. Så innan vi kunde åka mot Ume gatt vi helt enkelt åka halvvägs till Storuman, som ligger åt andra hållet, för att plocka upp Simon. Men de är sånt som händer; de är inte riktigt på riktigt om de bara flyter på, liksom. Någonting måste alltid gå fel ;) När vi väl var på väg mot stan så var vi ganska mycket bakom i schemat, vilket resulterade i ganska höga hastigheter, Staoil-korv i Vännäsby och omkörningar se nanting! Men vi hann, vi kom till Pingst i Ume kanske 20.05 och då hade dom som tur va int börja :P

De första som hände på Go! var att de va en typ "spexkväll" med tävlingar, musik och annat skoj :) En sjukt skön kväll helt enkelt och de va skönt att alltihop int börja på så "djup" nivå utan de va ganska enkelt :) Sen blev de till att parkera SAABen på Max och knalla till Frälsis för att nanna kudden. De gick ju int så bra för mig då och fråga mig int varför, för mycket att tänka på tro ja... Somna tre, vakna hundrasjutioelva gånger innan jag, tio i sju, gav upp och slutade försöka sova...

På lördag började vi med frukost såklart och sen möte. Gick vidare med lunch medan de va MarioKart och Minipingis turnering på kyrkan. Semenarium, middag, möte, lovsångskonsert, häng och hjälpa till att plocka ihop montrarna. En tokbra dag med mycket folk och myckett Gud :) Bättre än så kan de ju int bli :) Än en gång blev de int så mycket sömn men den här gången va de för ja höll på frysa ihjäl! De va svinkallt, inte okej!
Idag klev vi upp, packa ihop, sa hejdå till folk och åkte hem.
Nu är ja helt slut i huvet och i kroppen och vill bara sova, många timmar... Tyvärr måste ja upp och ha FyB imorrn bitti... Än en gång; vem lägg fysiklektionen som första lektion på måndagen, på hela veckan, kl. 09.00!??
Om man bortse från den dåliga sömnen så va helgen tokbra och de hände väldigt mycket på två dagar :D

Ha en underbar vecka :) // Fanny

And you ask yourself...

I am moving trough the crowd, trying to find myself
Feel like a guitar that's never played, will someone strum away?

And I ask myself; who do I wanna be?
Do I wanna throw away the key and invent a whole new me?
And I tell myself; no one, no one, don't wanna be, no one but me...

You are moving trough the crowd, trying to find yourself.
Feel like a doll left on a shelf, will someone take you down?

And you ask yourself; who do I wanna be?
Do I wanna throw away the key and invent a whole new me?
And you tell yourself; no one, no one, don't wanna be, no one but me...

Your life lays out on the shadows of the wall, you turn the light on to release it all.
You wonder what's it's like to not feel worthless, so open allt he blinds and turn those curtains.

No one, no one, don't wanna be no one but me...
- No one (Aly & Aj)

Vem har inte någon gång frågat sig själv vem man vill vara?! Ja ha gjort de många gånger och många gånger ha ja också känt att ja int vill va den ja är, att ja int är nöjd med mig själv. Ja fundera en hel del på vem de egentligen är ja vill vara men på senare tid ha ja kommit fram till att även om ja vill va nån annan så kan ja int va de... Ja är den ja är, ja är skapad så här, född av Guds design; de finns ingen likadan och kommer aldrig att finnas någon likadan! Så varför ska man va nån annan än den man är? Självklart ska man försöka va en bra människa och sådär, men ja kan int ändra på dom gåver ja ha fått, ja kan int va nån annan en den ja är. Ja kan va den bästa versionen av mig själv och ja tro att den bästa versionen av mig själv är den som är mest lik Jesus, den som Gud hade tänkt att ja skulle vara.
Målet är att komma dit, att vara den Gud skapade mig till, den Han vill att ja ska vara!

"Don't wanna be no one but me!"

Ha en superbra torsdag :) // Fanny

lampa eller lim?

Igår va vi ett gäng som va och grattade Moa som fyllde år också spelade vi nå sjukt spel. Helskumt! Man fick två alternativ också skull man välja vilket man helst skulle göra/välja och sen skull man gissa på varann. En fråga va om man hellre skull krossa en glödlampa mellan händerna eller limma ihop händerna med superlim. Jag tog glödlampan, även om ja hört att de är extremt smärtsamt ;) Vet du varför ja valde de? Nej, de kan du ju int veta :P Ja valde de därför ja insåg att om ja limma ihop händerna skull ja int kunna använda dom och om ja int skull kunna använda dom skull ja int kunna dansa!:O Inte som jag vill dansa i alla fall, man skulle vara så begränsad, inte okej! De värsta va faktiskt int att ja int skull kunna äta ordentligt eller skriva utan att ja int skull kunna dansa... är man tokig då eller ha man bara ett väldigt stort intresse för nå? Hur som helst så börjar ja mer och mer inse hur viktig dansen är för mig. Idag dansade jag och just nu håll ja på försöka få ihop nå till "Halo" av Beyonce, vet väl int hur de gå, ha kommit ungefär halvvägs. Men saken är den att än hur svårt de är och än hur jobbigt de kan va så bli ja alltid glad av att dansa på nå underligt vis. Ja hoppas bara att ja ska få använda dansen till nå mer än bara att dansa. Ja vill använda dansen till att sprida de ja tro på, sprida hur god Gud är! Om ja ha fått en gåva av Honom, och ja börjar tro/förstå att dansen är en gåva, så måste ja väl använda den till nå vettigt, eller hur? Va kan va mer vettigt än att sprida Gud?!:O Nä, just de; ingenting! Därför dansar jag! Jag övar för att bli bättre för att det, trots allt, ändå är roligast att titta på folk som verkligen kan sin sak. Samtidigt som jag övar ren dans så övar jag uttrycket, uttrycket att peka på Jesus hela tiden... Jag hoppas att jag blir bättre och bättre och inte tvärtom :P
Ja tror att en gåva/talang kom till bäst pass när man använder den för Gud, när man ger tillbaka av de Han har gett en. Ha man en talang så kom den från Gud och då vill Han att man ska använda den, så gör de! Använd din gåva! Använd den till att sprida ett budskap, ett budskap om fred och glädje, budskapet om Jesus :)

Blrss :) // Fanny

De sju dödssynderna. Gott mot ont.

Ja är hjälpledare på konfan i kyrkan och i lördags pratade vi om bland annat de sju dödssynderna.
Avund, vrede, likgiltighet, frosseri, högmod, girighet och vällust; de sju dödssynderna. Vi fick fyra olika uppgifter. Den första var att man skulle hitta en film eller ett TV-program till varje dödssynd, problemet va bara att jag och Evelina insåg att det finns en person i en serie som är ALLA sju dödssynderna. Karaktären heter Damon och programmet heter "The Vampire Diaries". Min första tanke när jag insåg de va: "va är de för människa som kommer på en sån karaktär?" Människan ha diktat ihop en karaktär som är en avundsjuk-arg-likgiltig-frossande-girig-högmodig-lever för vällust-vampyr! Man kan ju nästan undra hur den människan mår... Iochförsig är serien baserad på en bok men ändå, vem kom på de?!:O
Samtidigt som Damon är helt otroligt elak så ha han en bror som är väldigt snäll. Gott och ont, elak och snäll, varandras motsatser.
Precis de här kan man väl se överallt i världen. Överallt slåss de goda mot de onda, hela tiden. När några krigar gör andra allt för att ta hand om de drabbade. Medan några dödar göra andra allt för att rädda så många liv de kan. De är världen vi lever i idag. Många ställer då frågan: "om Gud är så god, hur kan Han tillåta allt de onda?" De va en gång någon som frågade en tjej som satt mitt i ett krig och hon svarade; "vad då tillåta? Han tillåter väl inget!!?" Personen fortsatte då att fråga hur hon kunde tro på en god gud när hon satt mitt i ett krig. Hon svarade nå i stil med: "de är vårt enda hopp, en god gud." Människor kan inte förstå hur Gud kan tillåta ondska men vem ha sagt att Han tillåt de? Var ha dom hört de? Gud är god men för x antal tusen år sedan va de en ängel vid namn Lucifer som gjorde uppror mot Gud, han blev högmodig. Gud kastade då ner honom på jorden där han fick gå, idag kallar vi denna ängel Djävulen. Jag vet inte varför han blev så ond men de blev han. De är inte Guds fel att Lucifer ha fått ta plats här på jorden, vi låter ju denna fiende komma in, vi väljer att ge in för lockelsen. Lucifer är duktig på att locka folk. Hans namn betyder "Åklagaren" eller "Skvallraren" så när han ha lockat folk att göra nå dumt, då pekar han ut dom inför alla andra. De är inte Guds fel att vi väljer att lyssna mer på de onda än de goda. Ja, Gud gav oss den fria viljan men inte för att vi ska kunna välja de onda utanför att vi, självmant, ska välja de goda. Tyvärr gör vi ofta inte de därför att de förbjudna ofta verkar mer spännande. Så varför tillåter Gud de onda? Svar: de gör Han int men Han kan int ta ifrån oss den fria viljan som Han gett oss och Han kan int tvinga oss att välja de goda före de onda. För många människor är Gud de enda hopp dom ha men om man int tro på Han kan man kanske int förstå de. Lär man känn Honom kom man däremot att förstå de där med att ha sitt hopp i Honom. Ja ha int vart i krig eller sett hela min familj utplånad men ja ha känt hopplöshet och på nå sätt hitta ja alltid tröst i Jesus. Hopp om att de faktiskt finns nå gott!

Blessings :) // Fanny

Relationen över alla relationer...

Skulle du tro mig om jag kom till dig och sa att någon har uppstått från de döda? Att någon som var förklarad död och begraven hade kommit och hälsat på mig? Troligtvis inte, eller hur!? Det är omöjligt att uppstå, det är omöjligt att leva om man en gång har dött... Men Jesus uppstod ju, för 2000 år sedan klev Han ur sin grav.
Om det är omöjligt, vad är det då som fått flera miljarder människor att tro på detta? Vad är det som fått människor att ropa Jesu namn i förtvivlan och glädje? Vad är det som fått alla dessa folk att böja knä och bekänna Gud som deras Herre?
Många pratar om kristendom som en religion men det är egentligen en relation! Vi gå int omkring och tro på en högre makt som aldrig visa sig, en högre makt som kräver saker av oss. Vi gå omkring med en relation till Gud som skapat ALLT, till Jesus som dog för vår synd och till Helige Ande som blev sänd som hjälpare. Varje dag pratar vi med Gud, genom bön, genom tankar, genom lovsång. Varje dag talar Han till oss, ibland tydligt, ibland så vi kanske inte upptäcker det fören senare. Vi har en relation till någon som älskar oss över allt annat! Relationen till Gud är precis som relationen till en kompis; ni pratar, skrattar, gråter, klagar... Skillnaden är att det är djupare, det är gudomligt och det är underbart! Jag kan gå till Gud när jag är glad och tacka för allt gott men jag kan lika gärna gå till Gud när jag är ledsen eller arg. Det har hänt mer än en gång att jag har skällt ut Gud för något som hänt, eller för något som en annan människa har gjort mot mig men varje gång slutar det med att jag måste ge med mig och inse att det inte hjälper att skälla på Honom, jag måste ta tag i situationen.
Det här är anledningen till att så många människor är kristna; relationen som inte kan jämföras med någon annan! Relationen som ger mycket mer än den tar! Relationen som man upplevt i hjärtat och som, när den väl kommit igång, aldrig egentligen lämnar en :)

Ha ett tokunderbar vecka :) // Fanny