Är de någonting ja ha lärt mig (den hårda vägen) så är det att hjärnan och känslor kan få en ur balans nå så fruktansvärt...
Dom senaste dagarna ha helt ärligt vart ganska sega och tunga. Ja ha inte haft nån riktig energi (och inte bara för att ja ha sovit i snitt 5 timmar varje natt), en matthet som ligger mer i de psykiska än i de fysiska. Ja ha vart i kyrkan och stått i lovsång och inte känt någonting. Ja ha sjungit sånger som ha brutit mig till bitar förut och sånger som ha fyllt mig med glädje, kärlek och längtan efter Gud och inte känt eller upplevt någonting, de ha bara vart ord.
Man kan ju tro att efter både Encounter och The Statement som ha vart två höjdpunkter i vårt ungdomsarbete, där vi ha haft intima stunder med Gud, där folk ha tagit stora/svåra beslut för Honom, att ja borde va påfylld. Istället ha ja gått rakt in i en matthet som få mig att bara... finnas till.
De ha vart lite som en öken... Min attityd ha vart as kass, ja ha haft tålamod noll komma noll noll noll noll och ja ha vart ofukserad utöver.... Ja ha inte velat tjäna i kyrkan, ja ha int velat hänga med mina vänner eller ens gå till kyrkan. De ha vart en konstig, matt, tom och svår vecka...
Men på onsdagkväll på The Statement bestämde ja mig. Okej, de är tungt. Ja orkar inte riktigt, ja vill inte riktigt, ja är tom. Men, de betyder inte att Gud inte förtjänar mitt bästa. De betyder inte att Gud inte är värd A L L ära. De betyder inte att människor inte gråter varje dag för att dom inte har någon eller något. De betyder inte att barn inte "värvas" till barnsoldater. De betyder inte att kvinnan några kvarter härifrån inte gråter sig till sömns varje kväll för att hennes liv rasar samman omkring henne. Att ja gå igenom en torr period betyder inte att Gud inte är G U D !
Så, ja sa till Gud; okej, Du är Gud och även fast ja int kan känna Dig just nu och även fast ja är förvirrad så tänk ja lovsjunga D I G ! Ja tänk lyfta min händer och prisa Ditt namn, för att även om mina omständigheter ändras, är Du densamme.
Varför kan ja stå i lovsång under en period av "torka"? Därför ja är Ö V E R T Y G A D om att G U D är och var och kommer. Han är mitt förflutna och min framtid. Han är den ende guden, kungars Kung och herrars Herre. Frälsare. Vän. Pappa. Alltings ursprung. Han Ä R !
De är en övertygelse som sträcker sig bortanför och över mina tankar och känslor. En övertygelse som gå djupare och längre än omständigheter och världen. En övertygelse som du A L D R I G kan övertyga mig om nå annat!
Jag vet att jag vet att jag vet att Gud är Gud och oavsett va min period är, så är Han densamme!
De är bara en sån där; när du vet så vet du... sak.
// Fanny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar