lördag 16 oktober 2010

Im fallen...

In my life You've heard me say; I love You, how do I show You it's true?!
Hear my heart; it longs for more of You
I've fallen deeply in love with You

You have stolen my heart, I'm captivated by You
Never will You and I part, I've fallen deeply in love with You

You and I, together forever, nothing can stand in the way
My love for You grows stronger each new day
I've fallen deeply in love wth You
- Deeply in love (Hillsong)

Kan man vara älska nån man inte ser? Tydligen... Jag älskar Gud, flera av mina vänner älskar Gud och Honom kan vi inte se. Inte fysiskt i alla fall. Men ändå ser vi Honom varje dag; i ljusets ändring mellan dag och natt, i löven, i blommorna, i barnen, i djuren, till och med i snön. Hur kan man inte älska någon som har skapat något så fantastiskt som vår jord?!
Men det är skillnad på att älska och älska. Jag tror att man älskar Gud på ett helt annat sätt än man älskar människor bara för att man måste ha en annan slags övertygelse om att Han finns. En människa kan man ta i och krama om man vill, det kan man inte riktigt med Gud men det finns andra sätt att bli övertygade om Hans existens. Det händer egentligen saker hela tiden som folk inte kan förklara på nåt annat sätt än att det finns en Gud. Jag har varit med om saker som jag inte annars kan förklara, inget mirakel eller helande så eller nåt men andra saker. Känslor och upplevelser, tankar som inte kan komma från mig själv.
När man en gång har upplevt Gud tycker jag att det är omöjligt att inte älska Honom, när man lär känna Honom är det omöjligt att inte älska Honom. Det är något som kommer inifrån och som bara är en övertygelse som inte riktigt går att förklara men har man upptäckt den vill man inte lämna den...

Bless :) // Fanny

Inga kommentarer: