"Vad ska jag göra med resten av mitt liv?" var det sista vi pratade om på Alphan igår och jag måste säga att det hade vart skönt om Pastor Maria hade raddat upp vem som skulle gå bibelskola, flytta, gå på universitet osv men det gick ju inte riktigt till så...
Så vad ska jag göra med resten av mitt liv? Kontentan av fördraget var nog egentligen att ge det till Gud.
"Om man ändå kunde få 2 liv! I det första kunde man göra alla sina misstag och i det andra kunde man dra nytta av dom." - D.H Lawrence
Jag gillar det där citatet för jag håller med! Det skulle vara tokigt mycket lättare om man hade två liv, då skulle man ha ett där man inte klantade till det så mycket hela tiden. Men så är det inte så vad gör man med det liv man har? Ge det till Gud! Det låter nog för de som inte är kristna som att inte kunna bestämma själv i sitt liv men så är det inte. Vi har en fri vilja som vi fått av Gud och vi väljer själv om vi vill leva för Gud eller inte, om vi vill lyssna på Han eller inte.
"Om Jesus Kristus är Gud och om Han dog för mig så finns det inget som är för svårt för mig att göra för Honom." - C.T Studd
Gud tvingar oss inte till nå! Vi är fria i Honom! Men vill man leva ett kristet liv så kan man inte bara strunta i vad Han säger, det går inte! Efter att man har varit kristen ett tag så lär man sig att om man inte lyssna på Honom så blir det ofta inte så bra. Han vill bara vårt bästa och Han sätter oss aldrig i situationer som vi inte klarar av! Att leva ett liv för Gud är att ge Han sin tid och umgås med Honom genom att be/lovsjunga. Att leva ett liv för Gud är att lyssna till Hans röst och Den Helige Andes ledning inom en. Att leva ett liv för Gud är att stå upp för Honom i alla situationer. Det sista kan vara väldigt svårt ibland. Kanske har man en kompis som är emot kristendomen och om jag då kommer och säger att jag blivit frälst...kommer denne att vilja träff mig nå mer? Kommer han/hon ta avstånd från mig för all framtid? Det vet du inte men än hur ont det gör så förr eller senare kommer du att måsta berätta. Förr eller senare märker folk att du är annorlunda, för annorlunda blir man när Jesus får ta sin plats i ens liv.
När jag var på Youth i Uppsala och lyssnade på Joakim Lundqvists predikan så berättade han om en tjej i USA. En dag hade två killar gått in på hennes skola med pistoler och börjat skjuta. Innan dom kom in i skolan hade dom träffat hon på skolgården och det hade vart ganska tydligt att hon var deras mål. De hade skjutit henne men inte så hon dog utan bara så att hon föll till marken. De gick fram till henne, siktade på henne och sa: "tror du på Gud?" Hennes bror som stått en bit bort hade sett sin syster fästa blicken på killarna och svara: "Ja, jag tror på Gud!" Sedan hade dom skjutit henne. Den här tjejen hade ett år tidigare skrivit i en liten bok: "Det här blir mitt sista år, Herre. Jag har fått så mycket av Dig. Tack!" Hon visste att hon skulle dö för Gud, hon visste vad som väntade när killarna kom men ändå stod hon upp för sin tro. Hon hade ritad av sin hand och skrivit inut: "Den här handen tillhör Rachel Joy Scott och den ska få beröra miljoner männsikors hjärtan." Och omkring handen hade hon skrivit massa saker hon ville göra i livet. Hennes föräldrar har sen dess åkt runt i skolor och berättat om henne och hennes frimodighet att stå upp för Gud och hennes händer ha fått beröra fler än hon kunnat ana. Det ska göras en film om hennes liv nu och när chefen för filmbolaget som ska göra filmen läste manuset så blev han frälst.
Vad gör vi med våra liv? Jag säger inte att man ska bli martyr; alla kan inte bli martyrer. Det är inte tänkt så men Gud har en plan för ditt liv; frågan är bara om du är villig att följa den och om du är villig att lyssna på Honom?
Jag tror inte att man alltid, alltid, alltid lyckas lyssna på Gud; jag vet att jag inte gör det men är man ens villig att försöka? Är man villig att släppa kontrollen och låta Honom leda en?
"Jesus kom inte för att göra livet enkelt, Han kom för att göra männsikor fantastiska."
- William Barclay
Det kristna livet är inte enklare än något annat, vi går igenom sorg, ilska, smärta osv. precis som alla andra men vi har en klippa att stå på och en famn att gråta i som aldrig släpper taget om oss och aldrig lämnar oss. Jag tror att om man vågar det så får man leva ett spännande och roligt liv med Gud som stöd.
Ger Dig mitt liv i tacksamhet, använd mig
Jag vill gå ut i hela världen
Ger Dig mitt liv i tacksamhet, använd mig
Jag vill gå
Blessings // Fanny
Så vad ska jag göra med resten av mitt liv? Kontentan av fördraget var nog egentligen att ge det till Gud.
"Om man ändå kunde få 2 liv! I det första kunde man göra alla sina misstag och i det andra kunde man dra nytta av dom." - D.H Lawrence
Jag gillar det där citatet för jag håller med! Det skulle vara tokigt mycket lättare om man hade två liv, då skulle man ha ett där man inte klantade till det så mycket hela tiden. Men så är det inte så vad gör man med det liv man har? Ge det till Gud! Det låter nog för de som inte är kristna som att inte kunna bestämma själv i sitt liv men så är det inte. Vi har en fri vilja som vi fått av Gud och vi väljer själv om vi vill leva för Gud eller inte, om vi vill lyssna på Han eller inte.
"Om Jesus Kristus är Gud och om Han dog för mig så finns det inget som är för svårt för mig att göra för Honom." - C.T Studd
Gud tvingar oss inte till nå! Vi är fria i Honom! Men vill man leva ett kristet liv så kan man inte bara strunta i vad Han säger, det går inte! Efter att man har varit kristen ett tag så lär man sig att om man inte lyssna på Honom så blir det ofta inte så bra. Han vill bara vårt bästa och Han sätter oss aldrig i situationer som vi inte klarar av! Att leva ett liv för Gud är att ge Han sin tid och umgås med Honom genom att be/lovsjunga. Att leva ett liv för Gud är att lyssna till Hans röst och Den Helige Andes ledning inom en. Att leva ett liv för Gud är att stå upp för Honom i alla situationer. Det sista kan vara väldigt svårt ibland. Kanske har man en kompis som är emot kristendomen och om jag då kommer och säger att jag blivit frälst...kommer denne att vilja träff mig nå mer? Kommer han/hon ta avstånd från mig för all framtid? Det vet du inte men än hur ont det gör så förr eller senare kommer du att måsta berätta. Förr eller senare märker folk att du är annorlunda, för annorlunda blir man när Jesus får ta sin plats i ens liv.
När jag var på Youth i Uppsala och lyssnade på Joakim Lundqvists predikan så berättade han om en tjej i USA. En dag hade två killar gått in på hennes skola med pistoler och börjat skjuta. Innan dom kom in i skolan hade dom träffat hon på skolgården och det hade vart ganska tydligt att hon var deras mål. De hade skjutit henne men inte så hon dog utan bara så att hon föll till marken. De gick fram till henne, siktade på henne och sa: "tror du på Gud?" Hennes bror som stått en bit bort hade sett sin syster fästa blicken på killarna och svara: "Ja, jag tror på Gud!" Sedan hade dom skjutit henne. Den här tjejen hade ett år tidigare skrivit i en liten bok: "Det här blir mitt sista år, Herre. Jag har fått så mycket av Dig. Tack!" Hon visste att hon skulle dö för Gud, hon visste vad som väntade när killarna kom men ändå stod hon upp för sin tro. Hon hade ritad av sin hand och skrivit inut: "Den här handen tillhör Rachel Joy Scott och den ska få beröra miljoner männsikors hjärtan." Och omkring handen hade hon skrivit massa saker hon ville göra i livet. Hennes föräldrar har sen dess åkt runt i skolor och berättat om henne och hennes frimodighet att stå upp för Gud och hennes händer ha fått beröra fler än hon kunnat ana. Det ska göras en film om hennes liv nu och när chefen för filmbolaget som ska göra filmen läste manuset så blev han frälst.
Vad gör vi med våra liv? Jag säger inte att man ska bli martyr; alla kan inte bli martyrer. Det är inte tänkt så men Gud har en plan för ditt liv; frågan är bara om du är villig att följa den och om du är villig att lyssna på Honom?
Jag tror inte att man alltid, alltid, alltid lyckas lyssna på Gud; jag vet att jag inte gör det men är man ens villig att försöka? Är man villig att släppa kontrollen och låta Honom leda en?
"Jesus kom inte för att göra livet enkelt, Han kom för att göra männsikor fantastiska."
- William Barclay
Det kristna livet är inte enklare än något annat, vi går igenom sorg, ilska, smärta osv. precis som alla andra men vi har en klippa att stå på och en famn att gråta i som aldrig släpper taget om oss och aldrig lämnar oss. Jag tror att om man vågar det så får man leva ett spännande och roligt liv med Gud som stöd.
Ger Dig mitt liv i tacksamhet, använd mig
Jag vill gå ut i hela världen
Ger Dig mitt liv i tacksamhet, använd mig
Jag vill gå
Blessings // Fanny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar